DEN LILLE PRINSEN

KUNGEN, RÄVEN, ROSEN – HÄR ÄR ALLA KARAKTÄRER
BRA ATT VETA: Föreställningens längd är cirka 2 h (inkl. paus).
Den textas och syntolkas på svenska i appen Subtitle mobile. Textningskod: PRIN
Här hittar du mer instruktioner om textningen och här hittar du mer om syntolkningen.
FINLANDS ÄLDSTA – VAD ÄR DET FÖR FLYGPLAN PÅ DEN LILLE PRINSENS AFFISCHBILD?

Vi har fotograferat flygplanet i Åbo flygklubbs vintagehall, där det finns idag och får flygas av klubbens medlemmar. Sportflygplanet Klemm Kl 25 byggdes i Tyskland enligt en modell som utvecklades på 1920-talet. Överlag blev Klemmplanen snabbt populära runt om i Europa och totalt tillverkades omkring 800 exemplar. Fyra av dem kom till Finland. Konstruktionen är typisk för sin tid: en lätt trästomme, klädd med plywood och duk. Två personer kan flyga det samtidigt.
Just det här planet byggdes och registrerades år 1937 i Helsingfors luftvärnsförenings namn. Det döptes till ”Adolf Aarno” (av president A. K. Kajanders hustru) efter skulptören Karl Adolf Aarno – mannen som år 1911 blev den första i Finland att försöka flyga med ett motordrivet flygplan.
Men historien tog snabbt en dramatisk vändning. När vinterkriget bröt ut år 1939 tvångsinlöstes planet av flygvapnet, det behövdes i en tid då allt som kunde flyga var av värde. Redan år 1941 återlämnades det, och användes sedan inte i fortsättningskriget (som inleddes samma år).
Nya utmaningar väntade. År 1958 byttes motorn ut eftersom den var i dåligt skick. Det gick då inte längre att få reservdelar från Tyskland, som en följd av fredsvillkoren efter andra världskriget.
Under de kommande årtiondena hade planet flera ägare och skicket växlade från skrot till flygdugligt.
Flygplanet stod länge i ett hörn av hangaren på Nummela flygfält, tills Mikko Terho beslöt att köpa det åt Åboborna. Restaureringen inleddes av aktiva segelflygare och flygplanet färdigställdes slutligen i Hyvinge. Premiärflygningen skedde den 27 juni 1974. Efter ytterligare en restaurering övergick det 2018 i Åbo Flygklubbs ägo, där arbetet har fortsatt och planet successivt återställts.
I dag är flygplanet besiktat och har ett giltigt flygtillstånd. Och det är inte vilket gammalt plan som helst – det är det äldsta civilflygplanet som fortfarande är registrerat i Finlands luftfartsregister! Stort tack till Åbo flygklubb för att vi fick fotografera planet!
Vikt: 430 kg
Vingspann: 13 meter
Längd: 7,8 meter
Höjd: 2,05 meter
Toppfart: 160 km/h
Marschfart: cirka 135 km/h
Maximal flyghöjd: 4 800 meter
SEPPO PARKKINEN: ANTOINE DE SAINT EXUPÉRY – ÄVENTYRSANDAN, SJÄLVBIOGRAFIN OCH FIKTIONEN

År 1935 försökte Antoine de Saint-Exupéry göra en rekordflygning från Frankrike till Saigon. Försöket slutade med att planet störtade på gränsen mellan Egypten och Libyen. Antoine och hans mekaniker överlevde olyckan med lindriga skador, men de hade landat i Sahara. Vandringen genom öknen varade i flera dagar. De hittades av beduiner, som räddade dem och förde dem till närmaste stad. De här händelserna skriver Antoine om i romanen Kamrater på en irrande planet (Terre des hommes, 1939).
Antoine de Saint-Exupéry (1900–1944) arbetade som pilot för franska flygbolag under åren 1926–1931. Under den här tiden byggdes flygpost- och fraktförbindelser upp mellan Europa och Nordafrika, och vidare till Sydamerika. Han verkade också som postflygare i Argentina och Chile. Han var en av flygandets pionjärer och skapade också litteratur av sina erfarenheter – verk som kanske är missvisande att kalla romaner. Man kunde snarare tala om poetiska självbiografier, autofiktion där subjektiv personlig erfarenhet, omständigheternas realism och en närmast filosofisk reflektion löper parallellt. Verken kan läsas som dokument över mänskliga erfarenheter, äventyr, mod – och kanske framför allt ensamheten under långa och farliga flygningar.
Under andra världskriget befann sig Saint-Exupéry i USA i exil från Frankrike, som ockuperades av nazisterna. Den lille prinsen (Le Petit Prince) skrevs 1942 och gavs först ut i USA – i hans hemland Frankrike först efter ockupationens slut. Saint-Exupéry återvände år 1943 till Europa. Han tjänstgjorde som spaningspilot i Medelhavsområdet och i södra Frankrike. Under sin sista flygning i juli 1944 försvann han, men först år 2004 hittades vraket som identifierades som Antoine de Saint-Exupérys flygplan.
Den som har läst Den lille prinsen känner igen händelseförloppet och de omständigheter som författaren skildrat autofiktivt i Kamrater på en irrande planet. I verket finns avsnitt där han reflekterar över öknens väsen och jämför sandens sken och bergens svarta väggar med barndomens murar kring parkerna – platser där han tillbringade sin uppväxt, som ättling till en ekonomiskt försvagad aristokrati. Båda verken förenas av teman som var viktiga för honom: den omedelbara upplevelsen av en annan människa, kamratskap, vänskap och tillit, konstgjorda gränser och den grundläggande samhörigheten mellan människor.
“Vad dig beträffar, du Libyens beduin, som räddade oss, så suddades du för alltid ut i mitt minne. Jag kommer aldrig att kunna erinra mig ditt utseende. Du är människan, och du framträder för mig med alla människors drag samtidigt i ditt ansikte. Du granskade oss aldrig, du kände genast igen oss. Du är vår broder. Och så skall jag se dig i varje annan människa.”
Citat ur Kamrater på en irrande planet, svensk översättning av Anders Cyrus.
Seppo Parkkinen, konsulterande dramaturg för föreställningen
Under föreställningens repetitionsperiod höll dramaturgen och pjäsförfattaren Seppo Parkkinen ett seminarium för ensemblen om Antoine de Saint-Exupérys liv och den historiska kontexten kring hans verk.
ANTOINE DE SAINT-EXUPÉRYS LITTERÄRA VERK
L ´aviateur (1926)
Courrier Sud (1929)
Postflyg syd (översättning Gunnar Ekelöf, Bonnier, 1960)
Postilento etelään (suomentanut Pertti Jokinen, Koala-kustannus, 2017)
Vol de nuit (1931)
Nattflygning (översättning Tania Silfverskiöld-Glachant, Bonnier, 1933)
Yölento (suomentanut Anni Mannerkorpi, Tammi, 1947)
Terre des Hommes (1939)
Kamrater på en irrande planet (översättning Anders Cyrus, Kooperativa förbundets bokförlag, 1939) Utg. 1956 med titel Flykten under stjärnorna
Kamrater på en irrande planet (översättning Leif Janzon, Lind&Co, 2005)
Kamrater på en irrande planet( översättning Marie Berthelius, Bakhåll, 2022)
Siipien sankarit (suomentanut Eino Ismala, Tammi, 1960)
Pilote de guerre (1942)
Spaning mot Arras (översättning Göran Salander, Bonnier, 1942)
Lento Arrasiin (suomentanut Seppo Sipilä, Faros, 2011)
Lettre à un otage (1943)
Brev till gisslan (översättning Margareta Suber, Piccolo, 1964)
Le Petit Prince (1943)
Lille prinsen (översättning Gunvor Bang, Raben &Sjögren, 1952)
Den lille prinsen (översättning Nova Gullberg Zetterstrand och Henrik Petersen, Modernista, 2015)
Pikku prinssi (suomentanut Irma Packalén, WSOY, ensimmäinen painos 1951)
Citadelle (1948)
Citadell (översättning Kristina Ekelund, Atlantis, 2007)
LITTERATUR
Paul Webster ANTOINE DE SAINT-EXUPÉRY – Pikku prinssin elämä. Suom. Minna Kalajoki. Koala-kustannus. 2002.
Claas Tiebel&Lino von Gartzen PIKKU PRINSSIN VIIMEINEN LENTO. Suom. Elina Anttila. Minerva. 2010.
Consuelo de Saint-Exupéry RUUSUN MUISTELMAT. Suom. Marja-Leena Remes. WSOY. 2002.
VILKEN ÄR DIN FAVORITPLANET? SKÅDESPELARNA SVARAR

”Den lille prinsens planet. Att bo där tillsammans med vulkanerna och rosen verkar enkelt och trevligt. Dessutom är rosen min favoritblomma – jag skulle omsorgsfullt ta hand om den och förstås dofta på den. Jag tror också att vi skulle ha väldigt roligt tillsammans!” – Oksana Lommi
”Jorden. Den enda rimliga planeten. Men om vi leker med tanken skulle jag nog trivas bäst på Saturnusmånen Titan – en plats som förenar dramatik, ett mått av extremt äventyr och ändå en gnutta praktisk möjlighet.” – Dick Holmström
”Jorden. Jag vill fortsätta bo här – annars skulle hemlängtan bli för svår.” – Julia Korander
”Jorden. Det är en unik och vacker planet med skiftande årstider. Här finns vänner att lära känna, spännande skogar fyllda av djur och sjöar med uppfriskande badvatten.” – Ingemar Raukola
”Tellus. För att det är en intressant plats (säger också Geografen som spelas av Jerry).” – Jerry Wahlforss

LÄR KÄNNA SKÅDESPELARNA
LÄR KÄNNA DESIGNTEAMET


MER TEATER I LIVET??
Upptäck kommande föreställningar och hitta din nästa ÅST-kväll! Vi rekommenderar varmt en lunchföreställning, soppteatern Bingo med Ingo (första 25.3)! Eller välj den medryckande och bloddrypande musikalen Den lilla skräckaffären som har både humor, värme och tuggmotstånd (premiär 10.9). Eller vill du uppleva en dryg timmes föreställning med standupkänsla om hur det är att vara medelålders pappa? Då är Medeltiden helt rätt för dig! Eller succén Vi ska ju bara cykla förbi? Se hela repertoaren.
Både Medeltiden och Vi ska ju bara cykla förbi turnerar i Svenskfinland. Vill du boka en föreställning till din skola, förening eller ort? Läs mer här!











