21.11.2025 kl. 13.

Den pågående diskussionen om publikraset på de finlandssvenska teatrarna visar hur scenkonstfältet står i en tid av förändring och Åbo Svenska Teater vill bidra med att bredda bilden.
En större förändring pågår inom huset. Den bygger på en långsiktig strategi, där de första stegen togs redan 2023.

År 2024 var för ÅST det svagaste publikåret på länge om man ser på antalet sålda biljetter till egna produktioner. Vårens musikal nådde inte den förväntade publiknivån och höstens satsningar på unga förmågor och nya scenkonstformer lockade en begränsad publik. Publikreaktionerna delade sig kraftigt: vissa ansåg produktionen alltför experimentell, medan många nya besökare — även skolungdomar och -grupper — hittade till teatern och uppskattade upplevelsen. Det var en viktig väckarklocka.

– Året visade tydligt att såväl ÅST som hela det finlandssvenska teaterfältet ligger i ett brytningsskede som varit på intåg redan en längre tid. Teaterns relevans och repertoar är avgörande för att nå publiken, den åsikten delar vi till fullo, precis som vi delar uppfattningen att publiken inte har någon skyldighet att fylla salarna. Teatern måste vara engagerande och inbjudande, säger teaterchef Kira-Emmi Pohtokari.

ÅST har de senaste åren arbetat aktivt för att förnya sig. Det görs mångsidigt genom att bland annat

• vidareutveckla repertoaren genom att kombinera folkligt med nytänk
• stärka kontakten med regionens publik och skolor 
• fortsätta ge utrymme åt nya, unga förmågor från scenkonstfältet och föra samman olika generationer
• satsa på unga och publikarbete
• färdigställa en ny strategi för hela organisationen
• göra en större varumärkesförnyelse 
• det i teaterhuset görs en omfattande grundrenovering

Lösningar: samarbete och tydlig egen profil

Förnyelseprocesser innebär ofta en fördröjning. På ÅST syns konkreta resultat, 2025 års publiksiffror visar en tydlig förbättring.

– Dylika satsningar innebär alltid ett konstnärligt och ekonomiskt risktagande, men är avgörande för att nå nya publikgrupper och utveckla scenkonsten i regionen, säger Kira-Emmi Pohtokari.

Den statistik som diskuterats offentligt gäller antal sålda biljetter till de egna produktionerna, vilka för ÅST utgör mindre än 40 procent av den totala verksamheten (7968 sålda biljetter år 2024). Övriga besök är gästspel, uthyrningar, guidningar och publikarbete. En större strukturell förändring i branschen har redan länge också gjort att till exempel antalet premiärer har minskat över tid, vilket gör enskilda produktioners publiksiffror mer utslagsgivande. 

Lösningen för hela fältet kräver samarbete, något som ÅST deltar aktivt i. En framgångsrik samproduktion våren 2025 var föreställningen Katrina tillsammans med Lilla Teatern, Wasa Teater och ÅST. Den var också ett exempel på hur föreställningar kan vara både folkliga och konstnärligt nyskapande. 

Vid sidan av samarbeten är det också viktigt att varje aktör har en tydlig egen profil och konstnärlig strategi. 

– Den här diskussionen är viktig och efterlängtad, vi kommer till kärnan av varför teater finns och för vem. För oss handlar det om ett långsiktigt arbete, och vi ser tydligt att det bär. ÅST:s rötter sträcker sig tillbaka till 1839 och vi står stadigt i vår framtidsvision och -tro; att vara en nyfiken, relevant och publiknära teater, säger Kira-Emmi Pohtokari.

PUBLIKSIFFROR Åbo Svenska Teater

EGNA PRODUKTIONER, PUBLIK (sålda + fribiljetter)	Antal
Åren 2018-2024 (borttaget pandemiåren 2020-2021), medeltal	20 323
År 2024	9 522
År 2025 fram till 18.11.2025	12 305

HELHETSANTAL, PUBLIK (egna produktioner, från 2017 även  samarbeten, gästspel, uthyrningar, guidningar, publikarbete)	Antal
Åren 1992-2024: (borttaget pandemiåren 2020-2021), medeltal	28 082
År 2024	20 308
År 2025 fram till 18.11.2025 (saknas: publikarbete, guidningar)	20 936