Hamlet på Svenska Teatern, Macbeth på Turun Kaupunginteatteri och Romeo och Julia på Åbo Svenska Teater utforskar alla tre relevansen i Shakespeares mest kända tragedier genom att sätta upp dem på sina scener.

Kärlek, hat, makt, död, hämnd och moral är de mest karaktäristiska temana i William Shakespeares verk. Han anses vara en person med stor insikt i den mänskliga naturen och utmanar publiken att betrakta sin egen mänsklighet genom de karaktärer han skapade. De mänskliga temana i Shakespeares pjäser är tidlösa och universellt identifierbara. Verken är framför allt en samhällsdebatt med publiken.

”Vi behöver inte leva i 1500-talets London för att leva oss in i de sanslöst häftiga känslorna som drabbar Romeo och Julia. Vi har alla varit unga, vi har alla varit förälskade – vi är alla människor. Samtidigt funderar vi på mänskligheten och frågan om hur vi kan existera tillsammans i den här världen när vi alla är så olika”, säger David Sandqvist, som ska regissera Romeo och Julia på Åbo Svenska Teater. 

Dramatikern och poeten Shakespeare (född år 1564) verkade i England under drottning Elizabeth I:s tid fram till sin död 1616 och skrev bland annat tio tragedier och tretton komedier.

Generationskonflikter centrala

I sitt regiarbete av Romeo och Julia tar sig David Sandqvist an bland annat frågan om det eskalerande och allt grymmare ungdomsvåldet, möjliga fenomen bakom det och vad samhället kunde göra åt saken. Romeo och Julia och dagens ungdomar delar en liknande glöd, en inre storm och ungdomstidens impulsivitet och kortsiktighet. 

”Vuxnas främsta uppgift är inte att förebrå, undervisa eller straffa ungdomar, utan att förstå dem. Det är det jag strävar efter i den här scenversionen”, säger han.

Konflikter mellan generationerna tas också upp i Hamlet, som hade premiär på Svenska Teatern i början av november. Hämnd, kärlek, makt, död och moral gör att också Hamlet tematiskt är både tidlös och relevant idag.

”Vi kan dra paralleller från det allt mer ruttnande Danmark till vår tids ångestskapande och förfallna värld med krig och klimatproblem. Hamlet själv är som en modern ung människa, tvingad att leva med konsekvenserna av tidigare generationers korruption och egoism”, säger regissören Dritëro Kasapi.

Tragedins kärna ligger i att Hamlet i slutändan släpper sin tvekan och väljer våldets väg och samtidigt förlorar sin mänsklighet. 

Från envälde till ensamhet

Kari Heiskanen, som regisserar Macbeth på Turun Kaupunginteatteri, anser att Shakespeares pjäser sporrar det mänskliga tänkandet oberoende av vilken tid vi lever i. Hjältarna är ofta antihjältar med brister, exempelvis Macbeth med sitt maktbegär och Hamlet med sin bittra hämndlystnad.

Macbeth är som en beskrivning av Putins eller vilken som helst diktators väg till makten. Varken moral eller värderingar kan tygla Macbeths förblindande maktbegär, som oundvikligen leder till blodsutgjutelse. Lady Macbeth är medveten om de brott som begåtts, vilket driver henne till vansinne och Macbeth till självdestruktivt krig och död. Enväldet leder samtidigt till ensamhet, som i sin tur genererar paranoia: man kan inte lita på någon.

”För en utomstående framstår alla diktaturer som absurda. I Ryssland kännetecknas det av att människor frekvent faller ut genom fönstren och dör. Jag tror att alla som finns i Putins närhet sover med ett vapen under sin dyna”, beskriver Heiskanen.

Hamlet på Svenska Teatern hade premiär i början av november och spelas till april 2025, Macbeth på Turun Kaupunginteatteri från 31 januari 2025 och Romeo och Julia på Åbo Svenska Teater från 18 september 2025.