Dags för forskning och scenkonst att mötas på Sibeliusmuseum
ÅST:s skådespelare och ÅA:s forskare på samma scen - nu börjar Kunskapskabarén!
Vad händer när en bok plötsligt blir ett tält, en fjäril eller något helt annat? För ett litet barn är steget mellan verklighet och fantasi inte särskilt långt. Under åren mellan två och fem utvecklas barnets språk, fantasi och förmåga att samspela med andra i snabb takt. Mitt i allt detta finns leken – barnets sätt att utforska och förstå världen.
I Pjäsen om boken får vi uppleva just den världen, där ett alldagligt föremål kan förvandlas till nästan vad som helst.
Enligt Utbildningsstyrelsen är leken central för barnets utveckling, via leken utforskar barnet både sig själv och sin omgivning. Genom att härma andra och leka tillsammans får barnet pröva på och lära sig identifiera olika känslor och egenskaper, till exempel besvikelse och empati. Lekandet hjälper också barnen att lära sig problemlösning och kreativt tänkande.
Förutom att barnets förmåga att förstå och hantera känslor och samspela med andra främjas genom lek, utvecklar leken också barnets fysiska och språkliga tillväxt; ordförråd, berättande, kroppskontroll och motoriska färdigheter.
I Pjäsen om boken får publiken uppleva världen ur de lekande barnens perspektiv. Precis som i verkliga livet ryms både glädje, frustration och konflikter i leken.
Ju äldre barnet blir, desto lättare har hen att leva sig in i vad andra människor tänker och känner. Fantasin utvecklas med stormsteg under åren 2–5, och barnet börjar nu kunna låtsas i leken. Under de här åren utvecklas också barnets förmåga till symbollek – att låta en sak föreställa något helt annat. En kotte kan bli en glassboll, en matta ett rymdskepp och en bok ett tält eller en fjäril, precis som i Pjäsen om boken. Det är genom sådana fantasifulla lekar som barnet får utforska nya möjligheter och pröva olika roller.
Kommunikation handlar om mycket mer än ord. Redan innan barnet kan uttrycka sig i fullständiga meningar kommunicerar det genom blickar, gester, ansiktsuttryck och rörelser.
Barn i två–treårsåldern iakttar gärna andra och härmar det de ser. De kan leka bredvid varandra, följa med vad den andra gör och småningom börja delta i samma lek. När barnen blir äldre utvecklas också deras förmåga att samarbeta, komma överens om lekens regler och skapa gemensamma berättelser som kan förändras under lekens gång.
I Pjäsen om boken används inga talade ord. I stället får kroppsspråk, rörelser och handlingar föra berättelsen framåt. Barnen bjuds in att själva tolka det som händer på scenen, precis som de gör när de följer med eller deltar i andra barns lekar. Det fina är att alla inte behöver uppfatta det som händer på samma sätt för att kunna dela en gemensam upplevelse!

I Pjäsen om boken får barn i åldern 2–5 år uppleva en berättelse där ord inte behövs och en bok kan bli nästan vad som helst.
Läs mer om föreställningen och boka biljetter.
ÅST:s skådespelare och ÅA:s forskare på samma scen - nu börjar Kunskapskabarén!
Kultmusikalen bjuder på medryckande musik och mörk camp-humor – men bakom berättelsen om en blodtörstig växt finns frågor om pengar, framgång och hur långt vi är beredda att gå för att få det vi längtar efter.
Då Den lilla skräckaffären hade premiär på ÅST år 1990 spelades Seymour Krelborn av Rio Eklundh.