Kunskapskabarén

Kunskapskabarén är vetenskapsteater där klokskap från Åbo Akademi möter dårskap representerad av improvisatörer från Åbo Svenska Teater under åtta unika krogshower under temat Människan som kulturvarelse.

17.10 kl. 18.30 (förhandsvisning) Tiljan, Åbo Svenska Teater, Åbo: Hjälp!! En föreställning om tidsbrist och kalenderkaos

Höstens första kunskapskabaré drar igång på ett fullspäckat Tiljan och inbjuder till intressanta diskussioner om temat tid och tidsbrist, samt vilka uppfattningar om tid som påverkar individens beslut och beteenden i vardagen. Tiden i sin essens är både flyktig och svårt att greppa, men just därför allt viktigare att utforska i dagens hetsiga samhälle.

Till toner av piano i jazztappning av Kari Mäkiranta inträder publiken i salen och luften surrar redan av förväntningsfulla diskussioner om vad som komma skall. Magnus Nylander fungerar som konferencier och leder publiken genom kvällens oväntade klokskap och dårskap. På scenen även ÅST:s improvisatörer Daniela Franzell, Samuel Karlsson och Julia Korander.

Med människan som kulturvarelse i centrum utforskas kunskap som ett koncept och dess mångfald i konstens tecken. Kunskapskabarén är ett gränsöverskridande samarbete som kombinerar kunskap och kultur i en nyskapande upplevelse där även publiken i högsta grad får delta, bland annat genom att ge förslag på namn och tematik för de improviserade sketcherna som utspelar sig på scenen.

Fredrik Nilsson, professor i nordisk etnologi vid Åbo Akademi, inleder kvällens diskussion genom att tala om tiden som en kulturell dimension, en som bidrar till delade uppfattningar och påverkar varje individ i vardagen. Nilsson hänvisar till de två olika arketyper som kan förekomma och tar sig an världen på olika sätt utgående från egna uppfattningar om tiden. Vi har den så kallade “preppern” som lever med en mycket osäker, nästan dystopisk tidsuppfattning och alltid befinner sig i ett läge av kris. Preppern anpassar sin vardag enligt inställningen att tiden är knapp och förbereder sig därmed för det värsta. Preppern använder sig av ett, i professor Nilssons egna ord, ”nödkit-vildmark-premium” för att klara av vardagen. I motsats till preppern har vi däremot livsnjutaren som väljer att leva i nuet, och för nuet.

Livsnjutaren har ingen överlevnadsväska packad utan ser på tiden med ett lugn och en stillhet. En stark carpe diem inställning präglar livsnjutarens vardag.

Genom en slagkraftig satir av klichéer presenterar Nilsson de konkreta åtgärder som avspeglar sig i människans tidsliga vardag och förstärker tanken att tiden är en föreställning som skapas av normativa uppfattningar. Ytterligare aspekter av detta är den “linjära tidens tyranni”, som Nilsson lyfter fram som en förklaring till att samhället på 1800-talet i snabb takt började eftersträva tidens effektivisering. Naturens rytm är inte längre relevant och bondesamhällets tidigare dominerande syn på tid byts ut mot den linjära tidsuppfattningen.

Nilsson fortsätter med att diskutera konceptet “tidsstudiemannen”. Tidsstudiemannen kräver effektivisering av tiden, både i fabriken och i hemmet. Enligt en svensk studie från tidigt 1920-tal spändes stegräknare fast vid husmödrarnas ben för att ta reda på hur många steg de tog per dag, i ett försök att ta reda på hur deras arbete kunde effektiviseras. Även torkskåpet introducerades för att revolutionera arbetet i hemmet, men inte ens då blev tiden effektiviserad nog. Husmödrarnas nyvunna “fritid” ska då investeras i det ideala hemmet där kvinnan hinner ta hand om barn och make, hinner vara en driftig entreprenör och hinner ha en karriär.

Tidsstudiemannen byts gradvis ut mot 2000-talets tidscoach, den som ska berätta för oss alla hur vi hanterar tiden – mest effektivt. Tidscoachen förespråkar genvägar och hjälper oss att sätta tidspussel vilket ska underlätta den oupphörliga processen med att räcka till för varje område av vardagen.

I samröre med Nilssons föreläsningar om tid varvas improvisationsscenerna mycket skickligt och bygger vidare på det huvudsakliga temat. Publiken får följa med på en resa som består av allt från snöstormar i fjällen, dialektala krockar, konflikter i matbutiken till välmående-retreats i operatappning. Även musiken bidrar till improvisationens uttryckskonst och skapar ett fint samröre mellan de olika delarna.

Avslutningsvis konstaterar Nilsson att vi måste ändra vår inställning till tiden, i och med att det på grund av internaliserade normer gör det svårt att bryta tidsregimen och den linjära tidens krav på effektivisering. Tidsstudiemannen vilar djupt i både själ och kropp.

Ingrid Möller

Skribenten studerar litteraturvetenskap vid Åbo Akademi och tillbringar gärna sin tid med en god bok eller på långpromenad längs ån.

Kunskapskabarén är vetenskapsteater där klokskap från Åbo Akademi möter dårskap representerad av improvisatörer från Åbo Svenska Teater under åtta unika krogshower under temat Människan som kulturvarelse.

22.10 kl.18.30 Tiljan, Åbo Svenska Teater, Åbo: Bingo!? En föreställning om lycka och otur  

Stämningen i rummet är pratig och förväntansfull, Kari Mäkiranta vid pianot ser till att energin byggs upp innan programledaren Magnus Nylander intar scen tillsammans med improvisatörerna Daniela Franzell, Samuel Karlsson och Julia Korander för att påbörja kvällens program. Blanka Henriksson, kvällens föreläsare, inleder diskussionen kring temat lycka och vad konceptet innebär för oss, vilken inverkan det har på våra liv. Eftersom Finland sju år konstaterats världens lyckligaste land reflekteras det över vad som kan bidra till detta eftersom vi finländare är lika förbryllade över resultatet varje gång.  

Mellan Henrikssons klokskap bidrar improvisatörerna med dårskap som väcker skrattsalvor i salen. Kunskapskabarén är den perfekta kombinationen av information och humor, en formel som gör kunskapen lättsmält för publiken. Improvisatörerna gör ett bra jobb med att utöva de olika teman och titlar som plockas upp utefter publikens förslag. 

Med hänvisning till Sara Ahmed nämner Henriksson hur lycka kan uppnås och definieras varierar från person till person. Detta går i strid med de samhälleliga normer som färdigt vill staka ut hur en lycklig person ska leva sitt liv. Heteronormativitet och konsumtionen är det som sätter grund för vad samhället anser vara ett lyckligt liv. Men detta är självklart inte allas väg till lycka. 

Avslutningsvis diskuterar Henriksson kring lyckans förutbestämdhet och ifall lyckan räcker åt alla. Enligt George Foster finns det bara en viss mängd lycka som ska delas jämt på alla. I kontrast till lyckan är olyckan något vi starkt försöker undvika och har gjort genom historien med varierande tillvägagångssätt i olika världsdelar och kulturer. Exempelvis i Tenala ska man äta den första fyrklövern man hittar medan i Terjärv ska man gömma den. Förutom dessa finns det även känslor som är förknippade till just olycka, i Oravais kan en avundsjuk granne orsaka dålig fiskelycka. 

Föreställningen erbjöd mycket skratt och tankeväckande teman, många saker att hålla reda på för att hålla lyckan på sin sida!

Tilde Boström

Skribenten är studerande vid Åbo Akademi och älskar konst i alla dess former och nytvättade lakan.

Kunskapskabarén är vetenskapsteater där klokskap från Åbo Akademi möter dårskap representerad av improvisatörer från Åbo Svenska Teater under åtta unika krogshower under temat Människan som kulturvarelse.

23.10 kl.18.30 Tiljan, Åbo Svenska Teater, Åbo: Halleluja – eller? En föreställning om vardagens tro och tvivel 

Kvällens föreläsare Ruth Illman inleder med att beskriva ungas inställning till religion och tro som ett smörgåsbord, det är helt okej att ta för sig lite av varje. Istället för att strikt hålla sig till en trosuppfattning tenderar unga vuxna att istället plocka på sig enstaka aspekter av olika religioner, det som passar deras värderingar och uppfattning om världen.

Kvällens programledare Samuel Karlsson och de tre improvisatörerna Daniela Franzell, Julia Korander och Jerry Wahlforss bjuder på en skrattfylld show tillsammans med de informativa inslagen av Illman. Utefter publikens förslag kokar de ihop sketcher på rullande band, främst inom temat för föreställningen, för vad annat än tro och tvivel kan ett marsvin i en “Moskvé” väcka? Kari Mäkiranta sitter vid pianot och ackompanjerar genialiskt dårskapen på scen. 

Det finns en skräck för smörgåsbordet, det kan vara överväldigande att ha friheten att välja. Illman berättar om hur många längtar tillbaka till en “enklare” värld där man inte behövde ta ställning till så mycket, trots att detta främst beror på begränsningen av val snarare än färre alternativ att välja på. De människor vi lever med formar oss och det bidrar till vilket bord vi sätter oss vid. Idag finns det flera bord att sätta sig vid för flera sätt att se på världen och förhålla sig till den accepteras nu mer än tidigare, tack vare en lång och fortfarande aktiv kamp för ett mera öppensinnat samhälle. 

Illman diskuterar att prata om saker som är större än en själv, att prata om religion och människors tro. Det är en position att vara försiktig med dels för att religion kan vara en väldigt privat sak för många, dels för att en religion, en tro, är så mycket större än något man kan reducera till ord. Det blir oftast stor betoning på just ord, heliga skrifter, budord, istället för att bara handla enligt de värderingar man anser vara rätt. Fokuset bör vara, och är, enligt Martin Buber, relationen mellan människor, det är där kärnan till tron ligger. Tron skapas genom mötet med människor, och det är på den härliga noten föreställningen avslutas.

Tilde Boström

Skribenten är studerande vid Åbo Akademi och älskar konst i alla dess former och nytvättade lakan.

Kunskapskabarén är vetenskapsteater där klokskap från Åbo Akademi möter dårskap representerad av improvisatörer från Åbo Svenska Teater under åtta unika krogshower under temat Människan som kulturvarelse.

30.10 kl. 18.30 Skärgårdsbaren, Åbo: Hysch! Tala! En föreställning om det sagda och
osagda

Kvällens krogshow har denna sömniga oktoberkväll hittat till Skärgårdsbaren och krogen inhyser en förväntansfull publik i alla åldrar. Kvällens tema kretsar kring rösten och dess breda användningsområde – vad är då ett mer lämpat tema än röstens och kroppens makt i denna improviserade föreställning?

Konferencier Magnus Nylander börjar med att värma upp publiken med några improvisationsövningar och hänvisar till de tre viktiga principerna; kontakt till kroppen, kontakt till känslor och impulsen att alltid säga ja. På scenen möter vi ÅST:s egna improvisatörer Julia Korander, Daniela Franzell och Samuel Karlsson samt kapellmästare Kari Mäkiranta på piano.

Viveka Lyberg Åhlander, professor i logopedi vid Åbo Akademi, inleder kvällen med att föreläsa om kommunikation – ett fenomen som är så grundläggande mänskligt att vi ofta glömmer bort att den sker. Lyberg Åhlander talar om kommunikation som något som görs gemensamt med andra, en form av signaler som sker genom kroppen, rösten och dialekten men även genom kläder. Vi sänder ut signaler hela tiden för att beskriva vem vi är eller vem vi vill vara. Det är ett sätt att signalera en livsstil och olika yrken “kräver” olika röster, förstärker våra förutfattade meningar om vilka röster som är mest pålitliga eller respektingivande.

Lyberg Åhlander lyfter även fram normer som en påverkan i kommunikation där sociala konventioner har en stark påverkan i uppfattningen av signaler. För att kommunikationen ska vara medveten sker den genom tecken – exempelvis språk och grammatikalisk uppbyggnad.

Andra signaler som vi tar för givet är rösten. Den formar talet som i sin tur blir egensinnig genom uttal, dialekter, rytm eller stamning. Dessa är alla exempel på de signaler vi sänder utåt medvetet och omedvetet. Ett nyfött barn som skriker är dess första kommunikation till den yttre världen och skriket signalerar liv på samma sätt som en morgonröst signalerar trötthet. Det påverkar i högsta grad våra attityder till människor.

Lyberg Åhlander talar om synkronisering; det vill säga hur vi avspeglar varandras beteende, kopierar varandras rytm, val av ord och dialekter för att skapa samförstånd. Det är ett annat sätt att skicka signaler, utöver de inbyggda signalerna såsom doftsignaler, feromoner eller rörelse.

Lyberg Åhlander återkopplar till rösten som ett uttryck för liv, genom att hänvisa till det antika Grekland där specifika teatermasker gav uttryck för vissa röster, så kallade persona. Det är vad det handlar om i slutändan – rösten ger liv.

Tilde Boström

Skribenten är studerande vid Åbo Akademi och älskar konst i alla dess former och nytvättade lakan.

Kunskapskabarén är vetenskapsteater där klokskap från Åbo Akademi möter dårskap representerad av improvisatörer från Åbo Svenska Teater under åtta unika krogshower under temat Människan som kulturvarelse.

7.11 kl. 18.30 Tiljan, Åbo Svenska Teater, Åbo: Dissonans! En föreställning om musikaliska
drabbningar och eurovision

Höstens sista kunskapskabaré går av stapeln på Tiljan och när dörrarna till teatersalongen öppnas sitter en förväntansfull publik redan bänkad. Konferencier Magnus Nylander går från bord till bord för att samla in låtförslag och musikgenrer i väntan på att klokskapen och dårskapen ska mötas i en alternativ schlagerfestival. Johannes Brusila, professor i musikvetenskap, skrider därefter in till toner av Te Deum –
signaturmelodin från Eurovision Song Contest. Tävlingen uppstod för att förena det moderna Europa i musik, med värderingar som modernitet och tolerans, i en tid när Europa separerades i öst- och västblocket. I östblocket grundades tävlingen Intervision som en motreaktion på de västliga kretsarna som med tiden började präglas av ytlighet, sexualitet och självironisk parodi.

Eurovisionen tolkas av många som en motreaktion på konservativa värderingar, något som blev uppenbart när österrikiske drag queen-artisten Conchita Wurst vann hela tävlingen år 2014. Med åren har tävlingen blivit en sorts produktutveckling där showen står i centrum framom musiken och den kommersiella världen säljer tävlingen som en produkt. Improvisationen för den alternativa schlagerfestivalen ger ytterligare ett lager och bjuder äntligen på kvällens första artist. Applåderna rungar när hiphopartisten Yllet, i en auditiv dansupplevelse sjunger ut sitt hjärta.

Därefter talar Brusila om hur musikens värde långsamt slutar prioriteras. Eurovisionslåtarna är främst upprepningar av standarder genom gemensamma drag som euroetno med folkinslag, upprepningar av refrängen och tonartshöjningar. Även språket har anpassat sig till internationellt gångbara titlar.
Med de orden får publiken möta nästa deltagare i tävlingen. Leif Byxbacka från Kilpisjärvi bjuder på överdriven satir som dras till sin spets i en lyckad musikalisk anspelning på aktuella teman.

Man kan säga att ESC är en plattform för kulturutbyte men även musikindustrins verktyg. Sånger exotifieras eller görs bekanta, speciellt om de innehåller vaga hänvisningar till ett spännande förflutet. Brusila talar även kort om minoritetsperspektivet, och problematiken med att marginaliserade röster sällan ges utrymme i tävlingen. Kvällens sista deltagare Matte Grötholm intar scenen i sällskap av sina medsångare Ramses Holmén och Karis Potatismoss för att bjuda på en kraftig avslutning i heavy metal-tappning. Publiken kan inte få nog! För att avsluta schlagerfestivalen drar improvisatörerna mycket skickligt en snabbspolning genom genrer som techno, schottis, punk, folkmusik, jazz med flera. Kapellmästare Kari Mäkiranta får verkligen skina med sina snabbtänkta, improviserade pianoriffs och förmåga att bjuda på flera musikstilar under samma tak. Därmed når en fullspäckad kväll sitt slut.

Tilde Boström

Skribenten är studerande vid Åbo Akademi och älskar konst i alla dess former och nytvättade lakan.